Import från EU

ser4När det gäller världshandeln i generella drag fastställs regler och riktlinjer av WTO (Världshandelsorganisationen) med syftet att säkerhetsställa länders handelsavtal och se till att handelsvillkoren är rättvisa. Import från EU-länder bestäms däremot uteslutande på EU-nivå där man tar fram avtal på EU:s vägnar inom de regler och riktlinjer som ställts av WTO. EU-kommissionen har ett nära samarbete med alla medlemsländer för att skapa de bästa förutsättningarna för ett fungerande globalt system när det gäller handel och logistik. Idag är EU en av världens allra största handelsparter och även den största importmarknaden. De olika avtalen när det gäller import förhandlas fram främst genom det internationella nätverk kommissionen besitter. EU är vad som kallas en ”tullnation” och varor får alltså röra sig fritt utan att man behöver betala någon avgift för importen. Allt som oftast behövs det inte ens anmälas till någon av ländernas tullmyndighet. Man brukar kalla EU:s gynnsamma importavtal inom området, som i korta drag handlar om fri cirkulation av människor, varor, pengar och tjänster, för ”frihandelsavtal” och dessa är en slags partnerskap som inte bara främjar och förenklar handel och samarbeten mellan länder och marknader utan skapar även tillväxt genom jobb och förbättrade möjligheter för människor. Som ett projekt för att hjälpa världens fattigaste länder och för att dessa också ska gynnas av en förbättrad tillväxt, försöker EU implementera olika åtgärder för import från särskilda områden så som lägre tullar och ekonomiskt stöd till exportföretag. ser5Det finns dock vissa undantag och begränsningar inom den fria handeln i EU. Alla länder har rätt att stoppa varor som kan skada miljö, människors hälsa eller säkerhet. I Sverige känner vi till de strikta regler som finns för import av exempelvis alkohol, tobak, narkotika och vapen. När det gäller livsmedel finns här även speciella regler, bland annat finns en sträng politik vad gäller kött och salmonella. Livsmedel som säljs i Sverige på den svenska marknaden ska vara märkta på svenska och livsmedel som importerats får inte innehålla något utöver de tillsatser som är godkända och tillåtna av den svenska myndigheten. Det finns intyg och speciella licenser som behövs för att importörer ska kunna föra in varorna utan problem. För att ta reda på mer detaljer kring licenser kan du ta en titt på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se. EU:s tydliga handelspolitik ska dessutom arbeta för att bekämpa all typ av utnyttjande av barn så som tvångsarbete och trafficking till miljöförstöring och prisinflationer. Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och här får man gratis rådgivning och information gällande import, vilket kan vara bra att veta om det skulle vara så att man får något problem under vägen. De hjälper både dig som privatperson och företag. Köper man varor eller tjänster inom EU använder man sig av det som kallas VAT-nummer. Det är ett internationellt registreringsnummer för redovisning av moms och används som ett bevis för att du är en beskattningsbar person. I Sverige får man sitt VAT när man gör momsregistrering hos Skatteverket. När du importerar något från ett annat EU-land är det därför viktigt att du kan visa säljaren ditt godkända VAT. Importerar du till Sverige från ett EU-land redovisar man momsen i Sverige och det är du som köper varan som står för att det blir gjort. Säljaren ska alltså inte lägga på någon moms på försäljningen (momsen ska ställas ut som 0 på fakturan). Skulle du inte ha något VAT-nummer att uppge ska säljaren lägga till sitt eget lands moms på fakturan/försäljningen som sedan redovisas i det landet. Man ska dock komma ihåg att det finns vissa delar som inte går under samma momsprinciper som EU-området bestämt, bland annat förmedlingstjänster och fastighetstjänster.